A thing about trains

Jack gillar tåg. Det kan man inte komma ifrån.
 Så nu när Järnvägsmuseet i Kristianstad äntligen öppnat portarna efter ett år i träda, så var han förstås en av de första besökarna.
 Nåja, det gick ganska fort. De ganska fåtaliga loken och vagnarna inne i museet var så stora att de gjorde Jack aningen nervös.
 Men en sensationell nyhet fick han och pappa veta. 28-31 juli kommer man att kunna åka tåg mellan Åhus C (ett stenkast hemifrån) och Kristianstad S (strax intill mammas jobb).
 Ja, Jack kommer!

Banmästare

 Jack är ju numera - ända sedan lillebrors dop - väldigt rik på tåg. Och spår. Han är också en rackare på att sätta ihop spåren på allahanda sätt innan alla tåg och vagnar ger sig ut på äventyr.
 Jacks tågvärld skiftar ständigt form, och järnvägarna antal. Senast fanns det överraskande nog fem separata banor som trängdes om golvytan i familjens tv-rum.
 Inte att undra på att det uppstår en och annan tågolycka. Ingen av dem beror på SJ, eller ens banverket.

Aldrigmissbrukare

 

- Popular, säger Jack förtjust. Den har jag aldrig hört!

Detta avslöjande förvånar kanske dig, käre läsare. Är Jack den enda 3-åringen i landet, som aldrig varken hört eller själv nynnat på Eric Saades landsplåga?

 Inte alls. Jacks påstående stämmer inte ett dugg med sanningen. Hans sätt att använda ordet "aldrig" är genomgående missvisande.

Som häromdan, då han och pappa skulle ta en sväng in till stan för att möta mamma och lillebror där.

- Åka buss, sa Jack glatt överraskad. Jag har aldrig åkt buss förut.

- Bortsett från, sa pappa, i november och december, då du och jag åkte buss 551 två gånger nästan varje dag.

- Ja, men det var så länge sedan, sammanfattade Jack. För att i nästa andetag fastställa att:

- Åka tåg! Det har jag aldrig gjort. (Utom för länge sedan, en massa gånger.) Och:

- Radio Kristianstad? Där har jag aldrig varit. (Eller hur. Bortsett från att han är som barn i huset där.)

Så när Jack med självklar auktoritet besvarar Majas mamma på inviten att komma dit och leka med Maja, hemma hos henne, svarar:

- Det kommer jag aldrig att göra!

Så finns det kanske ändå hopp om livet. För visst vore det roligt att ha lite kompisar nu när det eviga sommarlovet på åtta veckor just börjat. 

The Day After Tomorrow

 Men stopp! Hallå? Inte kan vi väl fortsätta rakt fram i den farten - då kommer vi ju snart att nå stupet. The point of no return.

 Men Jacks midsommardag började långt tidigare. Moster My kom på visit, tillsammans med en hund!Jack, som är skeptisk till hundar, föredrog att studera djuret på avstånd.

 Succén från gårdagen - Jacks och mammas jordgubbastårta - var lika god idag. Det kunde My och Philippa (som också dök upp hemma hos Jack lite senare) nöjt konstatera.

 Men dagens höjdpunkt blev en lång cykel- och barnvagnstur bort till Åhus Strand. Dagen efter midsommar behövde verkligen hela familjen en genomkörare. Jack körde sin cykel så hjulen glödde.

Längre än så här kan man inte komma. Om man inte har en cykel som går på vattnet. Och det har inte Jack.
 Och, trots de dystra profetiorna längre upp, så hade han inga planer på att köra över kanten.
 I stället vände alla hemåt, och då blev Jack aningen trött på att cykla. Men med lite hjälp av pappa kom både han och cykeln ändå hem till sist.

Midsommar på kullersten

 Egentligen skulle det ha varit Degeberga. Hembygdspark och traditionellt midsommarfirande i det gröna.
 Men omständigheterna var motspänstiga. Så Jacks familj fick nöja sig med ännu en midsommar på Åhus torg. Mera kullersten än gräs och grönska, men å andra sidan myckett närmare hem.

Men tro inte att Jack dansade runt stången till "Små grodorna"... Närmare än så här kom han aldrig. Och för säkerhets skull rörde han aldrig marken under tiden på Åhus torg.

Ingen midsommar utan jordgubbstårta

Ja, så kan det kanske bli i framtiden i Jacks familj efter årets mycket lyckade experiment.

Det var Jack som bestämde att det skulle bakas jordgubbstårta. Och att mamma var den som skulle göra det. Och vilken dag passar då bättre än själva midsommarafton.

Så här andaktsfull var Jack när det var dags att ta den första biten. (Och gissa vem som fick ta den?)

Och tro inte att det förekom något fusk. Självklart bakade mamma och Jack tårtbottnarna från scratch. Det började redan på morgonen, medan pappa och Jonatan sov.

Och den blev jättegod! Och jättestor. Förmodligen äter dom fortfarande jordgubbstårta, Jack och hans familj. Oavsett när du läser detta!

Var och en efter sin förmåga

 Alla leker. Var och en på sin nivå. Här ser det ut som om bröderna leker tillsammans. Det gör dom egentligen inte, men utan tvekan är det framtiden vi skymtar här.

 Här har vi mannen som än så länge dirigerar leken hemma: Jack, storebror och ansvarig för nästan all verksamhet på golvplanet.

Fliten är stor på golvet. Var och en efter sin förmåga.

Roligt tillsammans

 För varje dag som går så okar kommunikationen och interaktionen mellan bröderna J1 och J2. Jack håller ständigt ett öga på lillebror, och ingriper både när han är ledesen och när verkar ha det alltför bra. Det är ju alltid viktigtatt påminna om att gammal är äldst.

 Jonatans lilla bil, en kombinerad gun- och lära-gå-stol, tilltalar också storebror. När den är ledig brukar han smyga dit och inkludera dess instrumentbräda i någon av sina lekar. När lillebror sitter i den, så kan bröderna ofta samsas om kontrollerna.

Jack tycker lillebror är rolig. Lillebror tycker Jack är ännu roligare. När Jack springer varv på varv runt Jonatan skrattar den lille så att han kiknar, och det finner även storebror stort nöje i. (Liksom föräldrarna.)

Tåg i kubik

 Hur många Jack finns det på den här bilden? Är kanske den allra svåraste utmaningen med det här fotografiet. Att det är taget i Osby och på Brios anläggning Lekoseum förstår ju var och en.
Och hur många Jack det än finns på bilden är antalet tåg större i Osby.

 Lekoseum (vad heter ordet i bestämd form? sug på den!) är inte jättestort men man kan (och bör) ändå tillbringa timme efter timme här, för det finns mycket att begrunda för både liten och stor. 1900-talsatmosfären är oemotståndlig.
 (Eller 1800-tal... Kolla in tomtarnas verkstad i källaren, om ni vågar.)

I de angränsande järnvägsvagnarna kan man kolla Märklin-tåg hur länge som helst. (Det gjorde Jack.) Man kan också titta ut genom fönstren och se riktiga tåg rusa förbi mest hela tiden på väg mellan Malmö och Stockholm. (Det gjorde Jack också.)
 - Ser du huset på andra sidan järnvägen? Om du bodde där kunde du sitta på balkongen och titta på tåg dygnet runt, sa pappa.
 - Fast nu gör jag inte det, genmälde sonen.

Det borde heta "lekoséet" precis som "muséet". Kan man tycka.

Sjuksängen 1

"Som ni vet har jag en gullig men ganska problematisk lillebror. Jag tycker mycket om honom, men tycker att alla hans problem tar för mycket tid för mamma och pappa. Dom bara matar lillebror hela tiden, och när dom inte gör det, så pratar dom om all mat han äter, och ännu mer när han inte gör det.

Och just nu är Jonatan sjuk, så då har han extra svårt att få i sig maten, och blir ledsen ännu snabbare när dom försöker mata honom i alla fall. Och då blir det förstås ännu mera prat. Ingen har tid med mig, i alla fall inte när jag vill.

Så därför har jag också fått problem. Dels har jag hostat oavbrutet i tre veckor (och smittat lillebror), och till på köpet har jag fått problem med att kissa. Sådana problem har jag i och för sig haft länge, tycker mamma och pappa, som vill att jag ska börja kissa på pottan eller toaletten. Fast det kan jag inte, eller så vill jag inte, jag vet inte själv riktigt.

Fast just nu kissar jag inte ens i bjöjan. Det gör nämligen ont. Tror jag i alla fall. Och då reagerade mina föräldrar äntligen, och engagerade sig lite mer i mina problem. Tyvärr innebar det också att jag blev tvungen att åka till BVC, och det är jag egentligen inte så förtjust i.

Men inget av detta är egentligen lillebrors fel. Så jag gör mitt bästa för att hjälpa till att göra honom glad. Idag till exempel - då kröp jag upp på sängen, tog hans hand och sjöng för honom. Det tyckte lillebror om (och pappa också)."

Ålder: 3,5 år

 Tänka sig: idag är Jack tre och ett halvt år. En riktigt stor kille på många (men inte alla) sätt. 7 december 2007 kom han till världen, och sedan dess har den inte varit sig lik.

Alltid på väg. Jack älskar som bekant fordon och kommunikationsmedel. Bobby-bilen som han fick på ettårsdagen finner fortfarande nåd, ibland.

Men också med god förmåga att slappa, gå ned i varv och syssla med samma sak på samma ställe hur länge som helst.

Och så är han förstås en lojal, sprallig och kärleksfull medlem av vår lilla familj.

Bakom mina solglasögon kan jag va mig själv

 Jack har varit på stranden en del den gångna långhelgen. Vädret har ju varit, minst sagt, gynnsamt. Och då solen gassar måste man ju ha solglasögonen på.

Bröderna Clausen på stranden. Lillebror skyddar sig med solhatt, Jack med glasögonen. (Och en massa solkräm som mamma envisas att kleta på...)

Fast närmare vattmnet än så här kom Jack aldrig. Det finns ju gränser... Och särskilt varmt var det knappast därute så här i  början av juni.

Och ibland måste man ju titta fram för att få bättre koll på omgivningarna.

Jack och hans bilar

  Jack samlar som bekant på bilar. Här har han fått ihop en imponerande samling. Porsche allihopa.
 Fast aningen besvikna blev hans föräldrar när de tog vägen förbi Åhus Strand på söndagskvällen. För av de 100-150 porschar som utlovats var bara drygt 20 på plats.
 Var var dom andra? Kanske på vift.

Pojkar som skojar

 Efter många dagar utan jämnårigt umgänge fick Jack äntligen leka. Här är det kusinbarnet Tim och Jack som skojar tillsammans med uteplatsen.

 Tidigare på dagen vardagiskompisen Vincent på besök. Här kollar dom sandlådan (men när dom hällde ut för mycket av innehållet på gräsmattan sa pappa stopp).

 Mammorna Lina och Jenny hade det gott i solen medan sönerna (nästan) skötte sig själva.

 När Tim kom ökade tempot. Här far pojkarna fram på varsitt fordon.

Från grillen serverades det grillspett. Både Tim och Jack visade god förmåga att äta av sådana.

Samling vid kaffebordet inomhus. Morbror Peter fotograferar lillebror. Typiskt.

Strawberry 2011

Jack går nu in i sin fjärde jordgubbssommar. Den börjar tidigt.

Livet på landet

 Jack var blyg ett tag när han kom ut till Söndraby och träffade Amanda och hennes familj. Men med tiden lossnade det.
 Och då lekte de två 3-åringarna (Amanda ett halvår äldre) både påhittigt och högljutt.

 Jack blev också storförtjust i familjens stora vagnpark. Bilar, släp och traktorer, alla tämligen oanvända på senare tid, att döma av spindelväven. Den här traktorn med släp var favoriten, dock så trög att den var omöjlig att trampa fram (så pappa fick knuffa ekipaget några varv runt gräsplanen.)

Samling på badplatsen: mamma Anna med sonen Jacob och hans kompis Jesper (och Amanda i bakgrunden), alla vända åt fel håll. Alla barnen badade i Oppmannasjön. Utom Jack och Jonatan.

Jack gillade också den lilla lekstugan, där han efter ett tag kunde bjuda Amanda på en nybakad tårta (av sand). Storebror Jacob "råkade" knuffa den i golvet.
- Förlåt Jack, jag gjorde det med vilje, förklarade Jacob glatt och kanske en aning ologiskt.
 Jack och Amanda visade sig ha mer sällskap i lekstugan: Två små och ganska nybyggda getingbon. Dem sopade Jacks pappa och Jacob dock med förenade krafter ner i golvet, varefter Jack fortsatte sin servering (ganska obekymrad av eventuell hämnd från getingarna).