Inglasad

 Ibland händer så konstiga saker - hur och varför vet i varje fall inte pappa svaret på.
 Helt plötsligt är Jack förvandlad till museiföremål, bakom glas och bom. En förbryllad, och lite förtjust, lillebror försöker förgäves öppna fönstret.
 Dramat utspelade sig i familjens tv-möbel. Och var helt Jacks egen idé. Det var han som kröp in och drog för rutan. Sedan tittade han, gansika nöjd, ut över världen utanför glaset.

Tillsammans

 Nuförtiden saknar Jack sällan sällskap. Det finns en liten figur som vill vara med om allt han gör.
 Jack är inte alltid den som uppmuntrar sådana påhitt. Fast just titta på tv tycker han nog att det är mysigt att göra tillsammans.
 En sak är säker: Jonatan må vara sen på nästan allt. Men tv-tittandet är han tidig med!
 (Jack hade inte ens debuterat vid motsvarande ålder. Jonatan är redan tv-veteran.)

Halsstarrig hälsade våren i scarf

När mamma, lagom till vintern, köpte en vacker randig mössa med matchande scarf, såg Jack - illkonservativ som han är - inte ens åt den sistnämnda.
 Scarves är inget man har, speciellt inte i samma färg som mössan. Otänkbart!
 Så den har samlat damm under årets kalla månader.
 Men nu, äntligen, lagom till att termometern spräckte glastaket i Åhus och försommarvärmen vällde in, kom den på!

 Här med pyjamas. Och, ni, det har faktiskt varit rätt så kyliga morgnar i Åhus. Så helt fel var ändå inte en liten färgglad, matchande scarf.

Än är det vinter kvar, säger Jack

 Blåsippan ute i backarna - inte står!
 Men annars var det den perfekta grill- och trädgårdshelgen i Åhus. Föräldrarna och Jontan lättade alla på vinterkläderna - pappa gick till och med i shorts.
 Fast Jack,,, han är en försiktig general. Som har full koll på almanackan. 25 mars är det definitivt inte dags att byta ut varma jackan och varma skorna, om ni frågar honom.
 Mor går utan strumpor och skor, tack,
 men är är det vinter kvar, säger Jack.

 Familjevyer: Jonatan beundrar mammas arbete i rabatten, medan pappa samlar ihop säckvis med mossa ur (det som skulle ha varit) familjens gräsmatta.

Jack in a Box

 Man förstår inte alltid Jack. Varifrån får han sina idéer? Mamma och pappa undrar ibland.
 Helt plötsligt har han kommit på ett helt nytt användningssätt för den lilla kombinerade vagn och väska, som han en gång i tiden fick av mammas moster Lilly.
 Vad tycks?

Jo, minnesgode läsare, det här är faktiskt ANDRA inlägget i denna blog med samma titel. (Skandal?) Fast det varf ju ett tag sedan sist...
http://jackhumla.blogspot.se/2008/11/jack-in-box.html

Brev till idolen

 Här är en kille som har lärt sig det mesta han kan av en apa. Fast - förstås, som tur är - av en radioapa.
 Och nu, på äldre dagar, har börjat skriva papper på papper fulla av bokstäver, inte sällan i form av ord, samt en och annan figur.
 Inte så konstigt då, att Jack en dag kom på att han ville skicka ett bevis på allt han kan till idolen i radioapparatan (som ju egentligen oftast är en DatorApa).
 Sagt och gjort. Förhoppningsvis blir Apan glad. (Och stolt.)

Precis som Jack och lycka

- Pappa, hur stavas "tycker"?
- Med "c-k", precis som "Jack".
- Precis som "Jack" och "lycka", pappa!

Man har många spännande och överraskande samtal med Jack. Ibland skriver vi dem i Facebook i stället för på bloggen. Här är ett till:

- Pappa, vet du hur man går in på (ohörbart)?

- I R? Är det något på internet?
- Nej, U R, pappa! Om man kommer in "så har dom spel och pyssel". (Eller hur reklamfrasen nu lyder.)
- Jaså, UR. Jo, då vet jag.
Så till sist, efter två lyckliga år med Radioapan, har Jack lyckats hitta till pappas gamla arbetsgivare.

Det här är aningen förbryllande:
- Här är mina skor, pappa. Ställ dem i en rad!

...för att inte tala om:
- Pappa, kan du värma mitt sista mariekex i mikron? Jag tror det har stelnat.

Det sistnämnda kom från en Jack, som just var på väg in i den förkylning, som nu får både honom och lillebror att hosta och nysa, så yttrandet får förmodligen tillskrivas någon form av feberyra.

Bröder i samarbete

 Jack är nästan alltid upptagen med saker som Jonatan inte fattar. Skriver ord på papper,arrangerar tävlingar för mamma och pappa och processar sina olika intressen vid datorn.
 Men ibland, ibland... Då behöver Jack lite omväxlingoch då roar han sig gärna med Jonatan en stund. Det tycker lillebror är toppen.

Vissa av lekarna är halsbrytande, sådana som får föräldrarna att förskräckt titta upp från tidning, dator eller matlagning. Men den här slutade lyckligt, och med båda iblandade på gott humör. (Vilket inte alltid är fallet.)

Stockholmsbilder

 Kort men intensiv var Jacks tripp till Stockholm och storasyster Lina. Här tar han chansen att pusta i en soffa på Fotografiska Muséet.

 Efter ett kort besök hemma hos moster My (t v), var det dags för lunch med storasyster Lina på Urban Deli vid Nytorget,

 Linas lägenhet var mycket större än Mys, och full med oväntade och fantasieggande samlingar av kläder, fotografier och mystiska föremål.

Dagens enda utflykt gick till Fotografiska Museet, där Jack var mindre förtjust i Anton Corjbins bilder än i fiket med dyr kanelbulle och gigántiska fönster ut mot Stockholms vackraste vyer.

 Efter att ha varit uppe från 05.25 så somnade den duktige resenären 16 timmar senare i Linas säng, tillsammans med storasysters trognaste sängkamrat genom livet - zebran.

Upp igen lördag morgon: Promenad till Medborgarplatsen, t-bana till Centralen, 8.14 gick tåget hemåt igen.

Stör ej - arbete pågår

 Två syskon, djupt koncentrerade vid sina datorer. I tre dagar har Jack jobbat tillsammans med sin storasyster. Han har varit mycket imponerad av och ganska blyg inför detta betydligt äldre syskon under hennes dagar i hemmet, och har inte distraherat henne så mycket i hennes tentapluggande. Men han har trivts med att sitta i hennes närhet...

...om inte vid datorn, så med färglådan. Huvudsaken är att det arbetas!

Ett stort syskon, ett litet

 Tre syskon runt Jacks bord: T v Jack själv, som för första gången i sitt liv testar vattenfärger. Han hittade en färglåda på mammas byrå. Och det gick ju galant!
 Till höger storasyster Linnea, som brottas med den motvilliga matematiken som går under namnet nationalekonomi.
 Under bordet lillebror som funderar på vad dom stora syskonen däruppe egentligen har för sig, och hur man ska göra för att komma upp och hjälpa (dvs stjälpa) dem.

Samma fenomen här (bilden t h): Jonatan vill gärna upp och hjälpa Jack, som hjälper pappa med maten. Jacks kroppsspråk avslöjar väl hur han ser på syskonens rangordning, och hur angelägen harn är om att få sällskap däruppe.

Knockad av Mello

Lördagkvällarna går Jack igång. En knockoutblandning av melodifestival, chips (Jack har bestämt att det är en nödvändig ingrediens), jordnötter och godis får honom alldeles vild. Här har han hamnat på soffan efter att ha dansat till Top Cats, musik som konstig nog satte fart på hans ben.

En schlagermissbrukare är född. (Det började redan i fjol egentligen.) Redan på måndag eftermiddag körde han alltihopa i repris med hjälp av SvT Play.

Successionsordning

 Kung Jack, kronprins Jonatan.
 Storebror bekvämt försjunken på sin favoritplats, medan Radioapan ljuder ur datorn med sin speciella intervjuarröst, den mest förtjusande medieskånska.
 Vid hans fötter hans trognaste och ivrigaste lärjunge, lillebror, som vill ha och göra allt som Jack kan och gör.
 Men den här gången kan han inte få fingrarna på något mer än Jacks ben.
 Det är därför storebror ser så förhållandevis välvillig ut. En fridfull scen av brödrakärlek som kan förbytas till höga skrik från bägge parter på en mikrosekund.

Joker

 Ibland skojar Jack till det. Som när han plötsligt kräver att pappa ska avbilda honom på detta skräckinjagande sätt. Ett ännu mer nergånget foto av gapet kan somliga hitta på Facebook.

 Eller så vill ha bli fotograferad så här. Med en pepparkaksburk på huvudet och fötterna i en plastlåda ler han så här intagande mot kameran.

Och så här, nu utan huvudbonad.

En tsunami av bokstäver

 

 Jacks hem fylls av icke sinande ström av papper, papper fyllda med bokstäver, och ibland siffror- Jack bara skriver och skriver, det är som diarré eller som ett träningsläger.
' Själens furir har beordrat att nu är det dags att träna finmotorik. Datorn i all ära, men det är bar om fingrarna själva kan forma bokstäverna.
 Och Jack lyder - han kastar sig ut på vasalopp efter vasalopp i skrivandets ädla konst.

 Och han skriver inte bara på sina egna papper, helt plötsligt var ett uppslag i mammas jobbalmanacka fullt av Jacks omisskännliga ord. Och Hellsing-utställningen på Regionmuseet fick förstås också en dos av Jacks fullskrivna papper.
 När ska det sluta? Förhoppningsvis aldrig.
 Helt plötsligt har pojken kanske skrivit Iliaden, del 2. (The return of the Trojans).

Bokstäverna är siffror/Blivande kryptolog

Jack har en okonventionell inställning till bokstäver och siffror:
- Pappa, vet du vad det blir om man lägger ihop A och I?
- Aj, kanske.
- Nä, J. J är ju den tionde bokstaven.
Strax därpå följer ett resonemang om att A och Ä tillsammans blir Ö. Eller 29. I Jacks alfabet är det nämligen - eftersom han räknar med W - 29 bokstäver.

 Denna lilla incident kunde kanske ha avfärdats som en slump - pojken pratar ju så mycket att ett och annat måste bli rätt - eller en överambitiös pappas positiva tolkningar. 

 Om det inte varit för det som hände Jacks mamma någon dag senare, på väg till dagis:

- Mamma, vet du vilken som är bokstav 17?

Överraskad mamma, som inte så ofta funderar i dom banorna:

- Nej.

- Det är P!

Imponerad mamma, som inser att det rätta svaret måste vara något i den stilen:

- Jaha. Vad intressant!

- Nej, jag skojade bara, mamma. Det är ju Q!

 Under resten av den korta resan till dagis utspelade sig en liten frågetävling:

- Mamma, du får tio uppgifter, får se hur många du klarar! Vilken är bokstav 8?

- Öh... H, kanske?

Glatt överraskad son:

- Bra, mamma!

Och så förlöpte det. Fast Jacks mamma hävdar att sonen improviserar lite ibland, och att det kanske ändå inte är så att han vet den exakta positionen för varje slumpvis utvald bokstav.

 Fast osvuret är bäst.

PS; ett mail från pappas kusin, spionen: Bokstäver är siffror, det där är en typisk yrkessjukdom hos oss kryptologer. Han tillägger:

Kryptologi är inte längre ett ämne bara för statsmakten. Datorerna har vidgat området. Säkra överföringar, identifieringar som möjliggörs framförallt inom affärs- och ekonomi-området. Och räknedatorer gör att det går att lösa problem som inte gick för 10-20-30 år sedan.