Jacks vardagsrum är fullt av datorer. För honom är datorn en naturlig del av livet, ett tidsfördriv, ett sätt att uttrycka sig.
Genom att närma sig datorn som ett barn, genom att tro att allt är möjligt, har han lärt sig förbluffande mycket.
Föräldrarna har inte lärt honom någonting. Mer än stavningen av ett eller annat konstigt ord.
Som idag, när han fick för sig att ta reda på när pappa skulle komma hem, gick in på SJ och lyckades få fram att tåget från Malmö avgick 13.30 och kom till Kristianstad 14.29.
Lite hjälp behövde han. Han hade nämligen skrivit Radio Malmöhus i stället för Malmö C som avgångsstation. Men det hjälpte mamma honom att fixa.
Sedan var det en barnlek.
Eller när mamma kommer in för att kolla att sonen har somnat. Det ser så ut. Men det visar sig att han är vaken, när följande säregna konversation utspelar sig:
- Mamma! Du lämnade mig 21.03! Varför gjorde du det?
Ja, vad svarar man på en sådan fråga. Kanske:
- För att du skulle sova, Jack.
Och då kommer den osannolika fortsättningen:
- Fast jag hade trott att du skulle gå 21.00.
Jo, han talar i telefon också, nuförtiden. Helst med pappa.