Bordlagd

Äventyren fortsätter...

Super-baby

Med en utvecklingskurva som pekar rakt uppåt är det lätt att bli övermodig. Idag nöjde sig Jack inte med att ställa sig upp mot lära gå-stolen. Han klättrade vidare upp på stolsramen och hävde sig upp på mage. Alldeles själv. Det gäller för mamma och pappa att ha ögon i nacken också.

Tillökning?

Spegel, spegel på väggen där, säg vem som vackrast i landet är...
Att spegla sig är fascinerande, tycker Jack. Om han förstår att det är sig själv han ser är oklart, glad blir han i alla fall av spegelbilden.
- Puss på dig, söta bebis!

I stand alone

Jack har börjat resa sig upp mot saker. I bästa fall, som här, något som står stilla. I värsta fall mot sin lära gå-stol som han nu använder att föra framför sig på ett betydligt mer riskabelt sätt än vad som är meningen.
Igår var vi på fest, nedan Jack och Frida som undersöker partyts stereoanläggning.

Annorlunda nöje

Framför våra kakelugnar finns en svart, blank, hård yta som ska skydda trägolvet. Denna yta brukar Jack spegla sig i. Men inte bara det, det är också mysigt att slicka på den och alltså ge blöta pussar till sin spegelbild...
Här, en bildserie - med en ganska generad Jack på sista bilden, när han ser att mamma tittar på honom.

Charmtroll

Idag var Jack ett trollbarn som bara skrek på sin mamma. Tills mamma och Jack tog en cykeltur hem till moster Inga-Maj, Göran och fadderkusin Annika. Då blev han så här glad!

Walk a mile in my shoes

Jacks första par skor inhandlades idag och är snart utslitna. Full fart framåt på uteplatsens stenläggning är inte precis vad tunna och nätta bebisskor är gjorda för. Men de skyddar ju de små mjuka fötterna och det är ju själva huvudsaken.
Igår kväll grillade vi med My och Philippa, söt bild på det unga paret, eller hur?
Bjuder också på en strandbild, Jacks och mammans dagliga vy i veckan: