Första födelsedagen

Pappa glömde kameran på gårdagens träff med bebisgänget, där alla sju för ovanlighetens skull infann sig med var sin förälder.

Så i stället passar Jack på och gratulerar kompisen Loke, äldst i gänget, som i dag 11 november fyller ett år.

Sedan kommer det att bli ett födelsedagsfirande utan like den närmaste månaden eller så, när nästan alla dom andra också den vägen ska vandra.

Jack fyller ett år 7 december. Men det har ni kanske redan räknat ut?

Jack och födelsedagsbarnet, vid tidigare tillfällen då dom båda var 0 år gamla. På bilden t h syns också Lokes storebror Liam och mamma Martina.

Magstarkt

Dom som designar barnmaten i Spanien har uppenbarligen ingen hög tanke om små människor i åldern 8+ månader.

Jack, som ju är en mycket positiv varelse som gärna testar att äta nästan allt, hade mycket svårt att betrakta det som fanns i burkarna som mat. Det såg inte ut så heller... utan snarare... som ett senare stadium i kedjan.

Luktade äckligt gjorde det också. Vi varnar.

Själv tröstade sig Jack med att bita i en champagnekork. Det kändes säkert också bra med tanke på att han numera har en tand även i överkäken. (Eller två? Den andra kommer vilken dag som helst.)

PS: huvudsakligen åt Jack dock medhavda svenska burkar, restaurangmat samt hemlagat på hotellrummet.

Bad och sol - hav och pool

Naturligtvis åker man till Kanarieöarna i november för att njuta sol och bad. Men om man bara är elva månader får man ju inte sola. Och bada... v i l l man bada?
Både ja och nej. Jack gillade barnpoolen skarpt första gången, men sen kom det här med havet... Den vilda Atlanten (23 grader, gissningsvis) brusade och skvätte när vågorna rullade in mot stranden av svart sand. Riktigt förskräckt blev man.
Sedan avhöll sig Jack från all kontakt med bad i flera dagar, även i den snälla och ljumma poolen. Men dagen före hemresan var han redo igen... Och då tog vi den trevliga bilden här ovanför. (Och ganska många till.)

Hu, då! Räddas den som räddas kan, tyckte familjens yngste atlantbadare.

Det där kallar jag för att gå...

...sa en annan pappa på flygplatsen när Jack var ute på promenad med sin far i väntan på att planet skulle ta familjen hem igen.

Vad gjorde Jack egentligen på Tenerifa? Jo. han var på träningsläger.
Det var ett perfekt ställe för en kille med ben som vill mer. En stor lägenhet med många saker i lagom höjd att stödja sig på. Massor av utrymme. Och två föräldrar med gott om tid och tålamod.


Därmed inte sagt att Jack numera kan gå. Men han tar några steg då och då när det passar honom. Och med minimalt häng i pappas eller mammas ena hand pinnar han på.
Jack är på gång.

Elvamånaderskalas

Jack har haft bemärkelsedag. Men, som alla tilltänkta gratulanter säkert noterat, han firade den inte hemma. Bortrest.

Han firade den helt enkelt med ett enkelt chokladkex eller två. Väldigt gott, tyckte Jack, och som den elva månaders pojke han numera är tvekade han inte att ta munnen full. Lite i överkant, visade det sig.

Vad Jack gjorde mer på sin semester på Kanarie öarna kommer att berättas i text och bilder inom dom närmaste dagarna.

Tomaternas land

Kära läsare, risken är stor att det inte dyker upp några nya inlägg i bloggen den närmaste veckan.

Jack har nämligen tagit med sig sina föräldrar till solens, värmens och tomaternas öar. Dom flyr Åhus för att förhoppningsvis njuta av ledigheten tillsammans under en hel vecka på Tenerifa.

Men det finns ju tomater i Åhus också, som framgår av bilderna här. Hela resultatet av pappas tomatodling ute i trädgården (som ärligt talat startades en månad för sent). Skörden ligger nu och rodnar i hallfönstret. 13 tomater i olika storlekar.

På Kanarieoarna tror vi att tomaterna blir röda utomhus, förmodligen både fler och snabbare. Men kanske lyser det ännu rödare i fönstret när vi är hemma igen!

Föräldrar på rymmen

Vem är det som tar på Jack pyjamasen, och försöker borsta hans tänder? Var är mamma och pappa i denna viktiga stund? Hur kommer det sig att Jack för första gången i sitt långa liv vaggas till sömns av tredje part, medan föräldrarna är ute på egna vilda äventyr?
Och mysteriet tätnar... För över hela Åhus överges jämnåriga pojkar och flickor denna förtätade Halloween-kväll av sina mödrar och fäder! Vad har dom egentligen för sig?
Jo, så här var det: alla föräldrarna i Jacks bebisgäng busade till det och firande Halloween med en egen liten fest som sedan följdes av musikfrågesport och bowling.

Kvällens huvudperson var Teresia (här med Konna, foto: Sofie), som öppnade sitt hus, lagade den goda maten, bowlade som en gud, räknade ut slutresultatet i tävlingen, samt var med i det segrande laget! Dom var: Teresia, Sofie, Martin, Mattias och (faktiskt) Odd.
Så det var därför som Jack blev omhändertagen och nattad av morbror Peter och (mest) moster Carina. Det gick lysande! Med några små frågetecken för tandborstningen, i varje fall upphittades borsten nästa morgon på en udda plats.
Det här är i n t e föräldrarna på rymmen! Utan de förtjusande grannbarnen med kompisar, utspökade till (nästan) oigenkännlighet. Gissa om Jack gjorde stora ögon... Men rädd? Nej, faktiskt inte. Pappa var ju med.