Inte särskilt långt

I tisdags - när lillebror blev urskriven ur hemsjukvården - hade Jacks hem besök av BVC-sköterskan Kajsa. (Det är hon som ska sa till Jonatan framöver. Jack själv har ju en annan sköterska på BVC, Kristina.)
 Kajsa och Jack kom i samspråk om hans dagis, Talldungen, och Jack berättade att han gick på avdelningen som heter Stubben.
 - Jaha, är det långt?
Undrade Kajsa, förmodligen mest till Jacks mamma.
- Nej, inte särskilt, svarade Jack.
- Bara sju bokstäver, förklarade han pedagogiskt för en något förundrad BVC-sköterska. S-T-U-B-B-E-N.
Nej, vad är väl sju bokstäver... Jämfört med Jacks favoritord, hämtat ur Majas Alfabet, på hela sjutton bokstäver.
 Midsommarblomster. DET är långt.

Vår och vinter

Visst är det väldigt mycket vårkänsla i den här bilden! Det är Jack som har tagit ut sin trehjuling, som tillbringat vintern under tak för att skyddas mot snöns härjningar, på en första vårtur runt trädgårdsgången.

Här, däremot, är vintern fortfarande kvar. Ismassorna från i december-januari vägrar släppa Äspetstranden ur sitt kylslagna grepp.

Men en våryster Jack skuttar fram i solskenet på stranden och låtsas som att den kalla vinden söderifrån inte rör honom i ryggen.

Mingel med mamma

Jack och mamman har minsann börjat bli ganska sällskapliga och sociala av sig nu när Jack bara har 15timmarsveckor på dagis och mamma är hemma heltid med lillebror.

I helgen träffade vi Maja med mamma Sofie på fredagsfika med lekstund, och i söndags var det kalas. Dagiskompis Elin bjöd storstilat och generöst hela Stubbenavdelningen till Åhus bowling.

Alla barnen bowlade... eller alla utom Jack... Jack tittade på. (Och Vincent dokumenterade med mamma Linas telefon- som synes på bilden).

Sedan sprang Jack som en tok, busade med kompisar och hittade till sist en spännande låda längst in i restaurantdelen... med tågbana i!!! Den hjälpte honom överleva trötthet och sjunkande blodsocker hela vägen fram till hamburgertallriken, glassen och godispåsen.

Hela kalaset flankerades Jack såklart av vapendragaren Vincent. Och deras mammor var också aktiva - den ena med att hjälpa sin son bowla, den andra med att jaga sin son runt bowlingpalatset. Gissa vilken mamma som gjorde vad.

Den obegripliga ovanan

 Så här gör Jack ständigt just nu. Suger och tuggar på sina tröjärmar. Föräldrarna hotar och bönar, men han tycks inte kunna låta bli.

 Däremot tycks Jack undanbe sig alltför noggrann dokumentation av den nya (o)vanan.

Jacks pappa hotar sonen att hädanefter endast få gå i kortärmat om han inte skärper sig.
Och varför är det så oemotståndligt att suga på tröjärmarna egentligen? Jack vet inte, säger han.
- Jag är ju bara tre år. Ja, det argumentet är ju svårt att avfärda.
 Även om både mamma och pappa rätt ofta glömmer att deras kloka stora pojke egentligen innerst inne bara är en liten treåring.

Beach 2011 (Ice Age)

 Det är svårt att tänka sig ett mera underbart ställe denna söndag i mars än Äspetstranden. Soldränkt och inramad av ett blått hav och ännu blåare himmel.
 Ljuset var intensivt och välgörande, vinden var som bortblåst och isen som skvalpade i strandkanten bara ökade intaget av solstrålar.

Lustig som en hare skuttade Jack längs strandkanten och tittade fascinerat på all isen som drev därute i havet.
 Sommarens badäventyr kändes långt borta, men frågan är om solskenet ens då kommer att bli lika fantastiskt som just idag.

Lok, d e t är kultur!

Åhus. Nära till^Österlen. Nära till havet, och underbara stränder. Men vad bättre är, tycker Jack, också väldigt nära till tåg!
 Bara några hundra meter från Jacks hus finns järnvägsspåren till Åhus hamn. Minst en gång per dygn anländer eller avgår ett godståg, och ett fasligt växlande, brummande, gnisslande och plingande utbryter.
Idag dök det här vackra loket med det mycket passande namnet upp till Jacks förtjusning.

 Om man vill köra tåg själv, finns det här mysiga loket vid Köpmansgatan, ett stenkast därifrån, så där underhöll sig Jack en stund denna soliga marslördag.

Gårdagens visit på Regionmuseet blev däremot ett debacle. Den trivsamma utställningen med miljöer ur Elsa  Beskows sagoböcker, förvandlade Jack till en klängig bebis, som totalvägrade. Men så var där också närmast hysteriskt fullt med barn i alla åldrar, barnvagnar och lattemammor.
 Projektet "Natur och kultur" är helt enkelt ingen succé. Jack måste nog introduceras i muséernas värld på ett lugnare och mer stimulerande sätt.

Konservativ i sin ungdom... men inte längre

 Mr Jack. Never followed the crowd. (Som det står i Jack Daniels-reklamen.)

 Och förr i tiden var Jack en äkta konservativ. Varje nyhet möttes med ett bestämt "Nej!". Inte minst gällde detta nya kläder.
 Men på den punkten möter världen numera en ny, mera mogen och nyfiken Jack, som gärna kastar en blick i spegeln när han är uppsnofsad i nya byxor och /eller tröja.
 Den här snygga saken, som mamma (förstås) köpt, åkte på direkt. Numera ser man honom sällan i något annat.
 Varför han tuggar på sina tröjärmar, är en annan fråga. Det är kanske också en utvecklingsfas.