Lovely Åhus by the sea

Om ni inte fattat än hur man kan bo på fel sida av Skåne, en timma och 37 minuter från Malmö.

Kontorsslavar

- Nej, mamma, jag är upptagen, lät ett ovanligt välformulerat svar från Jack i eftermiddags, när hon ville att han skulle lämna datorn och hänga med på promenad till ICA.
 Det står (ofta) tre datorer runt Jacks vardagsrumsbord. Jack betraktar alla som sina egna och skriver på dem i tur och ordning.
 Här han slagit sin ned vid "sin egen dator", den minsta i gänget, och blandar på sedvanligt vis fullt begripliga bokstavskombinationer med betydligt konstigare ord, som han hittar på själv. Pappa för sin del betalar sina räkningar, mycket tråkigare.

 Sådana här ord skulle Jack kunna skriva i sömnen. Notera speciellt det nedersta - det ordet är förstås obligatoriskt i familjen.

 Jack har utbyte med Mongoliet. Kanske är han den ende pojken i Åhus, för att inte säga Sverige, som just nu smörjer kråset méd mjölkchoklad av märket Golden Gobi. Chokladen, och ett par inneskor, var gåvor från Toomo, eller Erdene Erdenechimeg som hon egentligen heter, en bekant till Jacks pappa som han lärde känna i Stockholm för ett och ett halvt år sedan.

Vem är det här då? Är hon månne inkognito? Jo, det är Jacks yngsta storasyster Linnea, som pappa träffade i lördags kväll, innan hon (tillsammans med sin mamma)(som, alltså, inte är identisk med Jacks mamma) tog flyget till Venezuela. När hon kommer hem igen, kommer hon att vara mycket mera solbränd.

Havet är aldrig fel

 Stranden är full av fantasieggande skapelser, som denna hög med ilandfluten tång som nu är inkapslad i is, full med vackra former.
 Jack undersöker.

 Men framför allt är ju en söndagsutflykt till havet - idag fullsmockad av strandvandrare som alla tycktes ha mycket bråttom - full av: solsken, reflexer från havets blå vågor, en lika blå himmel, is, sand och välsignat ljus som får en att tro att våren ändå är på väg.

 Pappa var mycket nöjd med att familjen lyckats komma iväg till stranden i Äspet för tredje söndagen i rad...

...liksom mamma och Jack. Alla njöt, var och en efter sin egen förmåga. (Kanske gäller dett även lillebror. Jo, han var också med.)
 Och mössan? Nej, den är inte ny. Mamma köpte den för ett år sedan. Plötsligt tog Jack den till nåder idag.

Läsa för lillebror

 Jack jobbar på med läsningen. Numera kan han många av de vanligaste orden. Och om man ska läsa för lillebror underlättar det förstås om boken är välbekant och inte innehåller så mycket text.

 Som gamla favoriten "Knacka på": "Någon inne? Lilla gubben."

 Jack vill gä ge Jonatan en upplevelse, och lillebror tycker alltihop är väldigt spännande.

För böcker är ju roligt. För små och stora!

Bokstavstroende

 Jack imponerar gärna på främlingar genom att skriva ord på datorn, sitt eget namn och andras, och en hel del annat. Det är dock ett av hans enklare trick, för han har lärt sig de flesta utantill.
 Nu har han dock börjat experimentera på egen hand, förmodligen inspirerad av Fem myror... Mamma och pappa blev, luttrade som dom ändå är, rätt förbluffande när pojken alldeles på egen hand hittade på den fantasieggande stavningen av ordet "motorcykel" som skymtar på skärmen bredvid bilden av en (nåja) mc, som han på något mystiskt intuitivt sätt också trollat fram ur datorn.

 Bonusbild 1:  Jack ser till att han kommer med på bilden på lillebror som mamma just står i begrepp att ta. (Kan jämföras med liknande bilder på Ankans sida.)

Bonusbild 2: Så här mysigt har JJJ det när pappa är på jobbet. (Ser mamman trött ut? Det har sina skäl.)(Dom syns också på bilden.)

I love letters in the sand

 Under sin söndagspromenad på stranden hittade Jack helt plötsligt ett nytt tidsfördriv. Inte så överraskande, kanske, men ändå en ny grej.
 Skriva bokstäver. I sanden.
 Den som redan noterat Jacks stora fascination och förmåga när det gäller bokstäver, kanske gäspar inför denna nyhet. men faktum är att Jack hittills skrivit alla sina (tusentals) bokstäver med hjälp av datorns tangentbord.
 Att skriva dem i sanden med hjälp av ett vasstrå,, kräver en helt annan motorik.

Inte än, mamma och pappa, jag måste skriva en bokstav till! Och en till...

Söndag på stranden

 Inte är det som i juli inte. Men den här söndagen var Jack och hans familj inte ensamma på stranden i Åspet längre. Även om det ser ut så på den här bilden.

 Himlen var inte blå. Och inte grå. Och ingen särskild fårg alls. Utan alla möjliga sorters färger och nyanser, både ljus och mörk. Och väldigt hög.

Och Jack gladdes åt att ha rätt stövlar på sig, Sådana som man kan plaska med.