onsdag 13 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
I magen kallades han Humla. Helt enkelt för sitt förtjusande sätt att dunsa mot insidan av sin mammas mage. Den 7 december hittade han vägen ut till slut. Nu heter han Jack.
2 kommentarer:
Tänk vilken fantastisk känsla det måste vara för honom! Jag fattar verkligen att barn springer runt-runt hela dagarna. De måste vara helt höga på sina nya "powers" som aktiveras lite då och då...
ja, och fullständigt omedvetna om sina begränsningar!
får vi fortfarande komma och hälsa på...?
Skicka en kommentar