Jack, kattartisten

Jack gillar att rita.
Men mest gillar han när mamma ritar åt honom. Och allra mest när mamma ritar katter.

Dagens bloggfråga: Hur många katter ser du på bilden till höger?
Rätt svar vinner en signerad originalteckning. Signerad Jack&mamma då såklart.

Detta konst-intresse har gjort att Jack blivit väldigt duktig på färger. "Katt rosa!", "Katt båå", "Katt göön" är några av de kommandon han gett mamma under dagen, och faktiskt skickat fram pennor i rätt färg.

Ett äpple om dagen

Idag har Jack och hans mamma varit på Äpplemarknad i Kivik. En årlig festlighet som drar så mycket folk att Jacks familj inte brukar orkar åka dit. Men i år spelade Dan Hylander där på söndagseftermiddagen och det kunde inte Jack och hans mamma motstå (så går det när pappan lämnar familjen för en veckas arbete i Stockholm).

Efter en inledningsvis skeptisk inställning så mjuknade Jack halvvägs genom Hylander och började peka och ropa "Mer! Mer!" mellan låtarna. (Ungefär som när stereon hemma tystnar för ett ögonblick.)

Bäst var nog ändå äppelfikan efteråt, med lyxiga äppelvåfflor till mamma och hennes kompis och en ännu lyxigare äppelmuffin till Jack (vi var ju ändå på Österlen, då ska man lyxa...).

Jack tiggde också till sig ett riktigt äpple på kaféet. Sen åt han ett till i bilen på vägen hem, efter äpple shopping i gårdsbutik. Huruvida detta påverkar hans hälsoläge är ännu okänt. Det kan behövas många äpplen för att knäcka hans dagis förkylning som verkar ha börjat om (igen) i helgen.

Ledig dag i höstsolen

Jack har haft en lyxig vecka, på sätt och vis. Dagissnuvan gjorde att han fick vara hemma hos pappa (som försökte jobba hemifrån) på måndagen, följa med pappa på sändning på tisdagen, vara hemma igen (mera slappt) på onsdagen, göra comeback på dagis på torsdagen (i går) och idag vara hemma med pappa (fast frisk) en dag till.

Dom gick till biblioteket, handlade, bakade och lagade mat. Solen sken. En mysig dag tillsammans innan pappa ska till Stockholm en hel vecka.

Nästa fredag ses Jack och pappa igen. Tur att mamma finns.

Farligt förtjust i flaskan

...är Jack. Det har den trogne läsaren redan förstått.
Hur han lärt sig hur man får i sig de sista dropparna får vi nog aldrig veta.
Knappast genom att härma mor och far i alla fall.

En förtjust Jack botaniserar i den framtagna backen.
(Ett ord Jack kan, oklart varför.)
Är läsk månne gott?

Trocadero har man hört en del positivt om.

Nja, vet inte!

Då kanske ändå Hallonsoda är att föredra?

Fast, ärligt talat, inget går upp mot en god svensk öl!
(Sedan for Jack och pappa till Ica och bytte till sig en back med fyllda flaskor. Dom är Jack, turligt nog, mindre förtjust i. So far.)

Havet väntar inte

...så Jack och hans pappa beslöt sig för att cykla dit och se om det var vackert denna höstonsdag (då Jack laddar upp för att försöka göra comeback på dagis i morgon). För höst har det ju blivit, på något sätt.

Är havet fortfarande blått, vått och vilt?

Jodå.

Blått och stort, men inte särskilt vilt, eftersom Hanöbukten låg och hukade sig i lä för den lynniga västanvinden.

Sanden var mjuk och Jack var denna dag nästan ensam om att sätta spår där.

Pappa skötte kameran (efter bästa förmåga). Så här ser han och Jack ut tillsammans. (Kanske.) Havet tiger i bakgrunden och sköter sitt.

Barn på slottet 2 (Jack i sändning)

Jack lade ännu ett slott till sin samling bara två dagar efter Wanås: Sofiero, Gustaf VI Adolfs sommarslott utanför Helsingborg.

Jack struntade dock (i stort sett) i slottet. Men han älskade radiobilen, och pappas arbetskamrater Anna och Leif.

Anna tog hand om honom, med böcker och kex, när pappa pratade i radio.

Utflykten innehöll också ett rikt mått av bilar, bussar och tåg, alla till Jacks belåtenhet.

Här försöker han smita med en samling rullatorer upp på en liten söt gul buss som oväntat stannade till vid slottet.

Jack gör sig hemmastadd i SR Malmöhus hf-bil. Där fanns många intressanta prylar och ett fantastiskt inbjudande mixerbord. (Som Leif inte ville dela med sig så mycket av, när det var dags för sändning.)

39,7

Jack är inte frisk. Hans lilla kropp utsätts för förkylning efter förkylning.

Så kommer det att vara ända fram till jul, säger tjejerna på mammas jobb glatt.

Feber är nytt för Jack. När han och pappa kom hem från en solig tur i hamnen var tempen uppe i 39,7.

Tur att Ipren finns.

(PS: Jack är ofta ändå rätt pigg.)

Barn på slottet?! (Natur och kultur)

Privat? Jack tror inte sina ögon. Här har han kommit från Åhus ända till Östra Göinge. Och så denna skylt!

Söndagens utflykt till utställningarna på Wanås var en del av höstens familjeprojekt "Natur och kultur".

Tanken är att Jack ska få komma ut i naturen, ofta, och att familjen dessutom ska testa olika kulturupplevelser, ibland.

Utflykten till Wanås var en perfekt kombination av båda, och sensommarvädret var fantastiskt.

Fantasi eggande vyer i de vackra områdena i parken runt slottet. Det sjunkande huset är alltså ett konstverk. Inne i den läckande röda stugan hörs Ekots Bengt Therners ödesmättade stämma.

En rastplats? Nej, "Living room", ett konstverk ute i skogen. Ett hus utan väggar och tak och med bord och stolar ordentligt fastcementerade i marken. Jack lyckades ändå äta sin efterrätt på konstverket ifråga.

Konstiga spegelbilder

Ser Jacks familj konstig ut? Märkliga effekter uppstod när dom (m fl) provade optiska illusioner på Wanås.

Om man speglade sig i väggen, så kunde man byta huvud med någonpå andra sidan, fick Jack veta. Men hur dom än försökte såg alla tre ut som vanligt... Lika gott!

Många försöker få ett nytt huvud på sin gamla (eller unga) välkända kropp. Somliga lyckades. Sa dom i alla fall.

The constant gardener

Jack firade det somriga lördagsvädret med att ta hand om trädgården. Det var mycket som behövde vattnas, kunde han snabbt konstatera.

Om Jack inte blir kock eller bagare när han blir stor, så är nog trädgårdsmästare ett annat tips (Fast han är ju inte två år fyllda... Flera passioner lär dyka upp.)
"The constant gardener" är en bok av John Le Carré, som på svenska heter "Den trägne odlaren".
Den handlar inte om Jack utan om skumma affärer i Afrika, men vi har adopterat titeln.

Den passar in.

Jack hann med en del annat pyssel. Till exempel ville han gärna hjälpa pappa i hans arbete att räfsa löv från den inte helt friska lönnen. (Det är väl inte höst än, heller!)

Här har han hittat ett nytt och bättre sätt att använda sopsäcken med löv i!
Jack är en projektinriktad pojke. Helt plötsligt sågs han pendla in och ut, in och ut, varje gång med sitt pyttelilla plastglas i handen, fullt med vatten. (I varje fall till en början.)

Pappan tyckte det här projektet var så sött, att han såg genom fingrarna med att det innebar ett brott mot förbudet att leka med vatten inomhus. Helt fel, tyckte mamman, när hon kom hem och fick kännedom om denna dubbla överträdelse.

Vattnet återfanns med tiden i stekpannan på Jacks spis. Ca 11 centiliter sammanlagt, gissar Jacks pappa.

Jack på nya äventyr

Visst längtade du efter en liten samling sorterade bilder på Jack, som han ter sig i sin dagliga tillvaro, ett år och nio månader gammal?

Som på bilden till höger där Jack går på djupet i en av sina favoritplatser. Grytskåpet har han botaniserat i under minst ett år, varje kastrull och panna därinne är hans nära bekanta. Men nu tycks han redo att flytta in.

Glass är, och har länge varit, en verklig favorit för Jack.
I fredags var han och pappa i Yngsjö och köpte en ny laddning av Ottos goda glass.

Sedan var Jack redo att göra sitt!

Helt plötsligt var Jack försvunnen.

När en smått oroad pappa sökte igenom undervåningen återfanns sonen så här, lugnt försjunken i Vi i villa i fåtöljen på verandan.
Säkert planerar han en omfattande renovering.

Kusinvasion

...är ett nytt svenskt uttryck, en sammandragning av de två orden "kusin" och "invasion", och har inget med kusar att göra.

Jacks hem har varit utsatt, eller man kanske ska säga "välsignat" av kusinvasion under senaste veckan. Kusinerna David och Jonas var inneboende från onsdags kväll till lördag kväll, det tyckte både Jack och hans föräldrar var mycket trevligt.

Kusinerna uppgav sig också nöjda. (Arbetsuppgifterna var mycket få.)

----

Kusinen Fabian bidrog ytterligare till invasionen när han tillsammans med mamma Midde dök upp på lördag eftermiddag för att kränga jultidningar.

Jack kunde inte annat än applådera. En värld full av stora och snälla killar är precis vad han gillar.

Att plantera ett träd

Hösten är här. De vackra och starka färgerna fyller träden. En del av dem är äpplen.

Jacks äppleträd bar förra året några hundra mycket små och mycket röda frukter, som ingen hade lust att smaka, så Jacks pappa förvarade dem över vintern i trädgårdsskjulet. Och när våren kom tyckte Jack att dom var helt rätt: både leksak och godis.

Denna höst är trädet mera sparsmakat. Endast tre äpplen svävar uppe i skyn, ett av dem ser du på bilden.

Tre äpplen. Tre. Och inte ens goda. Vad gör man dåJacks föräldrar for till plantskolan Solhaga. Tyvärr tog dom med Jack - som for runt som en osalig ande och bragte förvirring och kaos varthän han kom. Skrikande bars han ut från Solhaga, konstigt nog ändå i sällskap med ett nyköpt äppleträd.

Det är nu planterat ut mot Stubbagatan. Kanske kan vi fördubbla äppleskörden redan nästa höst.
Den som planterar ett träd är en (eller tre) som vågar tro på framtiden.

Vem är störst: Jack, trädet eller äpplet?