"Uppenbarligen är ingen av dom små flickorna glad när mammorna går vid dagisinlämnandet. Det kanske är lättare för killar?"Så skriver Jacks 86-åriga farmoster Diddi i ett mail, som handlar om hennes två barnbarnsbarn som är i Jacks ålder.
Jo, så skulle man kunna tro. Visst gick det nästan för lätt för alla inblandade under de två veckorna då Jack blev inskolad och dom två första heldagarna därefter... Jack vandrade stolt in på förskolan, som om det var livets enda mening, och det inte fanns några föräldrar.
Sedan blev han förkyld, och fick stanna hemma en knapp vecka. Och efter det har varken Jack eller hans dagisdagar varit lika harmoniska.
Ledsen, obalanserad, förkrossad. (Och snuvig.) Gråter när han blir lämnad och kastar sig förtvivlad i förälderns famn när han blir hämtad. Tämligen lynnig på hemmaplan.
"Han har inte varit sig lik", som personalen på dagis sammanfattade. Fast det är kanske fel analys. Det här kanske är den riktige Jack. Som kollar om det kanske är möjligt att byta krävande dagisdagar mot ett ständigt curlande hemma.
Vi piggar upp den här berättelsen med denna trevliga bild; Skördetid. Kolla vad röda och rikliga pappas hemodlade tomater lyser!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar