Kumpaner i full fart

 Full fart i vardagsrummet! Vincent (och hans  mamma) kom på söndagsvisit, och de två kompanjonerna hade väldigt roligt.
 Den första halvtimmen var det nästan omöjligt att fånga båda, eller ens en av dem, på samma bild. Så fort gick det!

 Här är alla (utom fotografen) församlade på köksgolvet.

 En present hade Vincent med sig också, ett pussel!

 Pojkarna var inte sams hela tiden. Då och då hamnade dom i luven på varann, men ju längre tiden gick desto roligare hade Jack och Vincent. Här jobbar dom hos doktorn, säger dom.

Vincent visade också hur man kan använda sin mamma som studsmatta. Hoppa högt och landa mjukt. Lina ser glad ut ändå.
 Förhoppningsvis var det inte något som Jack lärde sig av kompisen.

Köttbullsmästerskapet

 Lördagsmorgon medför vissa, låt oss kalla det privilegier. Som att äta lunch i pyjamas.
Men frågan var: hur mycket. Efter att ha satt i sig fem köttbullar och en hel del stekt potatis, kommenderade Jack fram sex köttbullar till...

 Elva kättbullar till lunch, inte så himla länge efter frukosten! Klarar du verkligen det , undrade mamma (klok som hon är). Åtta vore kanske bättre.
 Det klarar jag visst ,sa Jack.

Men det gjorde Jack inte. Inte riktigt.

PS: Jack äter enbart hemlagade köttbullar. Pappas.

Kalas sa Jack hos Philippa

 Se, det var ett party i Jacks smak. Egentligen var det ju Philippa, 16 i morgon, som var huvudpersonen, men det hela utvecklade sig till en oavbruten njutning för Jack.
 Som här där han visar sina färdigheter för Philippas mormor Florence.

 Både Philippa och hennes mormor tyckte det var fascinerande att se Jack läsa enklare meningar som dom här.

Philippa förnöjde också Jack genom att högläsa böcker för honom, när hon inte testade hans läsförmåga alltså.

 Helt i Jacks smak, förstås. En tacksam publik som entusiastiskt lät honom visa sig på styva linan.

 "Philippa fyller år på måndag. Jenny gillar godis." Lätt som en plätt!

Sedan fanns det dessutom obegränsat med godis, när Jack artigt tackade nej till att äta av den lagade maten. ("Jag åt ju så mycket frukost").
 Kalas, är bara förnamnet.

Tidig och sen

Jack funderar, liggande på skötbordet medan pappa byter hans blöja, över hur många bokstäver det egentligen är i Stubben (som hans dagisavdelning heter).

S-T-U-B-B-E-N stavar han i huvudet och kommer fram till att antalet bokstäver är sju.

Tre år och två månader gammal. Tidig på somliga områden.

Vägrar sluta med blöjor. Sen på andra.

Allra Hjärtans Jack!

 Jack har ju fått konkurrens. I hemmet, i tv-soffan, i sin mammas hjärta och på bloggfronten.

 Trots detta är han nästan alltid en kärleksfull och omtänksam storebror.

Och just idag vill han tacka alla som har följt den här bloggen i snart tre år. Hjärtliga hälsningar till alla er på Allra Jacks Dag!

Arbetskamrater

 En av Jacks allra trognaste anhängare är moster My. Känslorna är besvarade. Här arbetar dom båda tillsammans med var sin dator i Jacks vardagsrum.

 Och är man så goda vänner...

 ...så kollar man förstås varandras arbeten, kommenterar, jämför och ger goda råd.

Faktum är att det var hela tre datorer som gick glödheta runt matsalsbordet. Flitens lampa lyser hemma hos Jack.

Vilda vågor, vackert, vintervindar

 Sydostlig vind brukar betyda vilda vågor och varmt vatten för den som badar i Åhus. Fast detta gäller förstås endast (och i bästa fall) på sommaren.
 En dag som denna betyder det i stället en iskall, pinande vintervind. Och snygga vågor.

Så familjens femte söndagstripp till Äspet på raken blev mycket kortvarig. Ungefär så lång tid som det tog att ta dom här korten...
 Men vackert var det.

Pyjamasparty

 Ibland busar Jack och hans mamma till det ordentligt. Det kan t ex vara när pojken inte riktigt vill ta på sig pyjamasen när det har blivit kväll.
 Då hamnar ibland pyjamasen på konstiga ställen. Byxorna på huvudet, vafalls!

 Och har man byxorna upptill, får man förstås ha tröjan därnere.

 Och då blir man så här uttrycksfull i ansiktet. Väldigt roligt, tycker inte bara Jack.

Pyjamasparty på Majorsgatan, alltså.

Stavningsombudsman

Jack tycker att svenska språket innehåller irritationsmoment. T ex:

Ordet som stavas "g-ö-r", varför ska det uttalas som "jör"? Borde det inte stavas så då? Samma sak gäller ordet "k-ö-r" när det uttalas "tjör". (Det där ordet som betyder att människor sjunger tillsammans, har Jack än så länge inte så mycket användning för.)

Men allra värst: Att "mig" tydligen ska uttalas "mej" - konstigt och obegripligt! Som i

"om ni skulle fråga mig, så kan jag faktiskt två,

Iris som är gula och iris som är blå"

i Majas Alfabet, som mystiskt nog också innehåller raderna

"Det vackraste är timotej,

ett namn som skulle passa mej".

S å ska det se ut, tycker Jack.

Man misstänker att han kommer att uppleva fler liknande besvikelser under sitt fortsatta umgänge med svenska språket. Snart kan han kontakta Ring P1 och lufta sin irritation.

Storebror ser dig

 Den här konstiga bilden tillkom vid familjens senaste besök på stranden. En närbild på Jacks granskande ögon som just nu har fullt upp med att kolla att inget sker bakom hans rygg i familjen, och att inte någon annan i smyg tilldelas förmåner som går storebrors näsa förbi.

En självklar konsekvens av denna princip är att storebror sällan är långt borta. Säkrast att hålla noga uppsikt över lillebror, och kanske samtidigt passa på att läsa en liten saga för honom.
Lite broderlig samvaro på köksgolvet, helt enkelt.

Treårskontroll

 Hjärnornas kamp: Jack hos BVC-sköterskan Christina. Blev han godkänd? Blev hon godkänd? Kunde dom överhuvudtaget kommunicera?
 Tja, lite bättre gick det än befarat. Men riktigt bra gick det inte.

 Rita hadeJack inget emot. Han ville gärna rita både lodrätt och vågrätt streck, cirklar samt på fri hand, och smög också in bokstäverna M, A och H för att överraska lite.
 Han kunde också identifiera t ex boll, får, gris, hund, bil och en del andra figurer i Christinas lilla väska, men gick bet på docka, som han efter viss tvekan kallade "bebis" (inte helt fel). Sparka boll med båda fötterna gick också bra, däremot illvägrade Jack både att hoppa och att dra upp höger ben.

 Han konverserade också vänligt, ofta med betydligt längre meningar än de på två eller tre ord som Christina förväntade sig.
 Men sak vägrade Jack bestämt: att väga och mäta sig. Det hade han ingen lust alls med. Så exakt hur lång (eller snarare kort) Jack är, det vet ingen. Däremot lyckades hans far, genom att väga sig dels ensam och dels med Jack, subtrahera fram pojkens vikt till 13,5 kilo.
 Inte mycket för en treåring. Flugvikt.

 Så här glad var Jack före sin treårskontroll, i ett väntrum som fortfarande är helt rensat på leksaker, detta mer än ett år efter svininfluensan. Konstigt.
 Om ett år är det dags för fyraårskontroll. Vi längtar redan.

Sleeping beauties

 Kolla vilka som sover tillsammans i soffan! Bröderna J&J Clausen! Båda skönt insomnade på vägen hem i bilen med mamma häromdan.
 Här har mamma sammanfört dem i ett nästan hopplöst försök att väcka storebror.

 För Jonatan vaknade ganska snart i sin hörna av soffan.

Medan Jack sov väldigt gott på sin kant. Hårt, hårt, länge, länge.