Bröder i vått och torrt

 Tänk att ibland är Jack så himla snäll att han leker med lillebror.
 Och lillebror är så himla tacksam att han gör det. Lillebror är med på allt.
 Så en måndag eftermiddag går den vilda jakten fram och tillbaka, och runt runt runt, genom familjens undervåning.

 Ibland Jack först och ibland Jonatan. Båda tycker det är lika roligt. Även föräldrarna (till en början) - de kan inte riktigt hålla tillbaka sin belåtenhet att deras två söner till sist kan leka tillsammans.
 Den här gången slutade det inte ens med gråt.

Hej och hå. Skynda på. Två åhuspojkar som har roligt ihop, allt oftare. (Och som förstås också ganska ofta hamnar på kollisionskurs.)

Filosofie kandidat

Ibland förvandlas Jack till en filosof:
- Men Jack, nu för du verkligen försöka sova, säger hans mamma en kväll och får följande oväntade svar:
- Mamma, tänk om mitt liv bara är en dröm...
- Oj. Tror du att jag finns med i din dröm då?
- Men mamma! Du och pappa får drömma era egna liv!

Sirenernas sång: "Havet är stort och vilt...

 ...men i dom båtar som satts i sjön fanns inte plats för en enda till." Som det heter i visan (Titanic). Idag var emellertid havet mest stort, blått och vackert. Och - för att vara Hanöbukten - överraskande varmt. I varje fall närmast land.
 Och Jack tog chansen att plaska. För ibland kommer allt spring som ändå ryms i hans lilla kropp upp till ytan, och då är han inte rädd för någonting, inte ens det blöta och kalla havet, och den annars så sandiga sanden.

 Jonatan var också med. Men han var så trött, att han hellre var här uppe än därute.

 T h: Så här påklädd var Jack till en början...

 ...men sedan kunde han inte motstå sirenernas sång.

Linnea behöll kläderna på, och stannade på torra land. (I motsats till sin, och pojkarnas, far.)(Han tog dock bara av skorna.)

Hänga tillsammans

I tv-soffan tillbringar bröderna mycket tid tillsammans, oftast i fred och gamman.
 Lika ofta sitter dock den ene i soffan, medan den andra står (Jack) eller sitter (Jonatan) framför teven, för att inte missa en detalj.
 Nästan lika ofta sitter de vid det stora bordet. Det är Jacks favoritplats, oftast är det datorn som gäller men ibland annat (här: memory med begagnade almanacksblad), men allt oftare får han sällskap även här.
 Se även http://jonatananka.blogspot.se/2012/09/jobba-tillsammans.html

Den som gör en resa...

 ...har något att berätta. Jack gjorde en resa tillsammans med pappa och lillebror till Jönköping uppe i Småland, där pappa bodde och jobbade en gång i tiden, långt innan pojkarna fanns.
 Alltså egentligen en ganska ointressant värld, men eftersom Jack gillar att åka tåg så hängde han med.

 Det här stället var det: SR Jönköping. Bosse Bildoktorn och hans kumpan Hasse poserar för Aftonbladets berömda fotograf Kai Rehn. (Annars hade pappa så fullt upp med sina pojkar att han aldrig hann fotografera...)

Lillebrors sysselsättning på resan: Mötte jämnåriga Charlotte på norrgående X2000. Här försöker dom kommunicera (dvs Jonatan försöker klippa till henne)(han har så god hand med flickor).

Läser inte under täcket

 När gå-och-lägga-sig-klockan för länge sedan slagit och sömntåget gått, så har tystnaden lagt sig på Jacks rum. Skönt, nu sover han, tänker föräldrarna.
 Och möts av denna syn, närmare klockan 23: Jack, som läser en för honom helt okänd ny bok, nämligen "Folk och rövare i Kamomilla Stad" (nylånad på biblioteket av pappa)(som så klart läst den förr, både som barn och förälder).
 - Jag har läst kapitel 15, 16 och 17, meddelar pojken.
 
Numera har han läst kapitel 18* också. Så han vet hur dramat slutar, den lille skurken.
 Fast det är ändå skönt att han lämnat några kapitel till högläsning.

* - Dom är inte rövare längre, mamma och pappa!

Under tiden i en säng inte långt borta. (Men vänta bara, snart ska jag vakna och hosta, och kanske kräkas!)

Are we human? Or are we dancer?

 Lillebror är en (sång- och) dansman. Spontant bryter han ut i dans, och - när han blir uppmuntrad - även i sång. Orden har han inte lärt sig än.

 Jack är snarare en posör.
 Fast inte den här gången. Här är det spontan livsglädje som får honom att förvandla köks- till ett dansgolv.

 Det kan ju också... och det är minst lika troligt... vara all den energi som laddas upp i en liten kropp som tillbringar timme efter timme vid tv och dator, som till slut måste ha utlopp.
 Det kan till och med vara en sockerkick.
 Hur som helst så har pojken rytmen i sig!

"...or are we dancers?" Beundrande lillebror vill också vara med.