Jack Pulka

Idag börjar sportlovet i Skåne.
Vädergudarna har varit välvilliga. Inte bara täckt landskapet med snö och sänkt temperaturen under noll, utan också lovat att det ska fortsätta så åtminstone till nästa helg.
Snösäkra Skåne!


Om Jacks första pulkatur i går var kort (och dessutom olycksdrabbad om sanningen ska fram), så var den andra idag: Mycket längre.
Mycket mera uppskattad.
Välsignad av sol och blå himmel.
Är Jack en vinterpojke? Inte om mamma får bestämma. Pappa är i valet och kvalet. (Utförsåkning är ju ändå en av livets fröjder. Tills man bryter benet.)

Jack roar sig inomhus också. Helt plötsligt hade två burkar barnmat hamnat mitt i hans lek. Fiffigt!

Förr i tiden var det mamma och pappa som gömde sina fjärr kontroller under kuddar. Nu är det Jack!

Det här inlägget heter "Jack Pulka" eftersom det på Halloween hetter "Jack Pumpa". Och bloggen heter... Ja, ni vet!

Dagisträning (eller: Finn 18 fel!)

Jack har varit på Öppen Förskola i församlingshemmet igen. Frågan är om han sett så många människor sedan han var på Las Ramblas i Barcelona i mars i fjol.
Skämt åsido så deltog 18 föräldrar och drygt 20 barn i dagens lilla aktivitet, med sång, fika och lek. Allt gick bra. (Nåja, sången deltog väl inte så många barn och långt ifrån alla föräldrar i. Fikan däremot...)

Utmärkt dagisträning, tyckte Jacks pappa. Först - under sången - var sonen ganska försiktig. Sedan - efter fikan - tog han åter långa cirklar genom de vidsträckta lokalerna.

Men sedan... Så satt Jack nöjt, mitt i vimlet, och lekte. Bland andra barn. Med andra barn. Och såg riktigt trygg ut.

Bra dagisträning, tänkte pappan alltså. Fast sedan tänkte han igen: vem har sett 18 föräldrar samtidigt på ett dagis?! (Utom på Lucia.)

Gamla vänner:

Jack och
Maja

bokstavs-pysslar.

Gamla vänner (2): Oskar och pappa Patrik prövar hästen.

Med pulkan till havet

Jacks värld ("The world according to Jack") är sig inte lik:
Massor av konstigt vitt, som dom kallar snö.
Och stranden är vit! Och himlen är grå, och havet är grått. Inte alls som under dom mysiga dagarna i somras, eller ens som häromdagen med pappa.
Men morfar tyckte om att bli framgrävd ur snömassorna som skilde honom från brevlådan och bilen (och hur den såg ut ska vi bara inte prata om).

Det var efter det som Jack och pappa tog pulkan ner till havet. Jacks första pulkafärd.

"Men först gick pappa en jättelång promenad på halkiga trottoarer med barnvagnen. Och sedan, när vi kom hem, så skulle han nödvändigtvis skotta. (Med mammas nyköpta snöskyffel.)

Och till sist vill han att jag ska hjälpa till!"

(Då ser Jack ut på det här viset.)

-

Fakta: John Irvings "Garp och hans värld" heter "The world according to Garp" i original.

Klimatchock ("Var blev växthuset av ?")

Den här bilden var inte Jacks idé. En rent ut sagt elak pappa slängde ut sonen mitt i det vita elementet. En chock för pojken som hittills levt i den lyckliga illusionen att hela livet är en enda sommar. (Med korta avbrott för regn.)

Så här såg det ut när han och pappan tog sin dagliga förmiddags promenad
genom ett förvandlat Åhus.

- I dag går det trögt, kommenterade en mötande herre.

Strax innan hade rullator-tanten dragit förbi.

- Nu är vintern här, sa pappan förbindligt.

- Den kunde ha kommit i jul, genmälde hon bistert.

Så här ser Jack ut när han själv prövar att gå till fots på de trädgårdsgångar som pappan just röjt (med minimal skyffel).

- Pappa, jag tror vi går in, sa Jack (tycktes det).

Så det gjorde dom. Kanske går dom aldrig ut igen. I varje fall inte förrän i maj.

Undrar var vi har snöskyffeln

Snön har kommit till Skåne. Nu har det blivit vinter. Jacks första vinter.

SMHI säger att snön ska fortsätta att falla och ligga kvar, ända över sportlovet (nästa vecka).

Mysigt, eller hur? Men frågorna börjar hopas: Ska vi köpa en pulka? Eller är det bättre att bara låna en? (Om nu någon vill låna ut sin just nu.) Och var är snöskyffeln?
Har vi ens någon?

Nya lektioner i matskolan

Jacks intresse för mat är uppslukande. Om man kan säga så med trovärdighet om en kille som är många fler månader än kilon.

Länge har ju intresset koncentrerats på själva matlagningen. Dvs hänga på pappas arm medan han kokar, steker, puttrar, grillar, bräserar, ugnsbakar...
Och så förstås att bli matad var tredje timme. Ibland hungrig och samarbetsvillig, ibland inte riktigt.

Den senaste tiden har Jack blivit allt mer fixerad vid tanken på att äta själv. Idag blev mamma helt hänförd av att se sonen sitta på golvet och leka att han åt. (Bilden t v här.)

För att illusionen skulle bli fullständig kompletterade han med smackningar och gillande ljud.

En del experiment vid bordet har också gått rätt okay.

Jack satte till exempel i sig en hel lunch med korv- och potatisbitar i förra veckan.

Helt på egen hand, och helt utan bestick.

Jack experimenterar också ibland med att flytta runt matbitarna i det lilla territorium som han behärskar från sin matstol, med stor koncentration och gott humör. En del efterarbete brukar det dock krävas.

Bildgalleri på släkten

Okay, begravning är tråkigt.
Men det finns en bra sak : man får träffa en massa levande släktingar.
Som syster Lina.

Britt, gift med pappas morbror Sven (t v). Clas, gift med pappas kusin Ingrid (t h).

Pappas moster Diddi (t v), pappas kusiner Ulf (mitten) och Kerstin (t h).

Jacks sysslingar Frida och Andrea.


Jacks syssling Johan.

Pappas kusin Tomas, hans dotter Caroline, syssling (t h) och sambo Eva (t v).

Jacks syssling Sara (t v) och hennes mamma Margareta.