När pappa och Jack gemensamt konstaterat att det inte blev någon förmiddagssömn idag och började fundera över om det i stället var dags för lunch, rymde den unge krabaten.
Satte full fart mot trappan och pinnade snabbt uppåt mot övervåningen.
(Jo, vi har en grind mellan köket och hallen, men den står då och då på glänt. Jack brukar ofta hjälpa till att stänga den, så att inget farligt ska hända. Men inte denna gång alltså.)
Så här såg det ut när Jack rundat hörnet och satte full fart upp mot toppen.
Mycket nöjd klättrade han över sista trappsteget och kunde se tillbaka på sin prestation. Och förstås fundera över vad nästa utmaning skulle bli.
Kanske klättra ned igen. Fast... Undrar hur det egentligen går till! (Översta bilden)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar