Jacks mamma har en så fin plättlagg. Plättarna har formen av små hjärtan. Det är visserligen ganska svårt att vända dem, men vackra blir dom.
Det estetiska är dock bortkastat på plättvägraren, Jack TCSC. Till pappans och mammans förvåning vägrade han blankt att tacksamt njuta av de nygräddade plättarna, varje parvels älsklingsföda. Sylt och socker gjorde varken från eller till. Vägrar man så vägrar man.
I favoritboken "Ellen och Olle äter" kommer Ellen glatt med ett fat fullt av plättar. Detta budskap är dock som bortkastat, trots att Jack hört det hundratals gånger.
Hans onåd har sedan dess utsträckts även till spagettin som serveras på sidorna före. Frågan är om inte även gröten, mackan och tandborstningen, som också beskrivs positivt i boken, är illa ute. Bananen har aldrig gått hem, och äpplena är numera likaledes frutta non grata.
Jacks matvanor är överhuvudtaget ganska svajiga just nu. Korv och köttfärs - säkra slagnummer från förr - granskas också kritiskt Egentligen är det bara potatis som alltid går hem. I alla former.
Å andra sidan överlevde en hel nation på bara potatis i hundratals år. Och lyckades ändå frambringa både James Joyce och U2. (Samt Johnny Logan, fast det kanske inte ska nämnas på plussidan?)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar