söndag 26 april 2009

Plötsligt: En klättrare

Helt plötsligt bestämde sig Jack för att man inte behövde vara kort och nöjd. Sträva efter stjärnorna kan man göra ändå.
Söndagen 26 april verkar vara dagen då Jack beslöt sig för att byta sin markbundna tillvaro mot en som klättrare. Utan minsta tvekan.
Detta märktes redan i sängkammaren, där han dels flyttade fram en fotpall till fönstret (för att beundra utsikten?) och dels klättrade upp i fåtöljen.
Aldrig hänt förut. Men å andra sidan bara sex dagar efter att pappa i bloggen aningslöst beskrivit de andra barnens farliga aktiviteter, sådant som Jack alls inte gjorde.
Och nere i vardagsrummet hände samma sak. Som den självklaraste saken i världen klättrade Jack upp på fåtöljen och nådde därmed helt nya höjder i bokhyllan. (Som inom parantes sagt inte är fastskruvad i väggen. Än.)
135 cm över golvet, ganska exakt. Pappa mätte.
En sak till förresten, apropå att leva farligt. Just denna söndag inledde Jack med att ramla ner från skötbordet. Det var också första gången.
Incidenten avlöpte oförskämt lindrigt. Både pappa och Jack blev rätt förbluffade, för att inte säga chockade, men pojken landade i stort sett mjukt.
Men helt klart finns det annat i Jacks värld som är lika farligt om köksredskapen. (Häromdagen stod pojken till allas stora förvåning helt plötsligt med en gigantisk traktörkniv i handen.)(-Den här ska jag inte ha egentligen, va, pappa? tycktes han säga.)

Inga kommentarer: