Kulen som en mörk november-eftermiddag var förmiddagen den 3 augusti. Regnet piskade rutorna, åskan mullrade över havet och Jack och mamman kurade inomhus.
Jack tömde docksängen, la det lilla täcket och kudden på golvet i sitt rum, sedan radade han upp mjukisdjuren och la sig själv bredvid för att prata med dem. Kanske i brist på roligare sällskap. Vid halv 2-tiden var han så trött på dagens lata inomhustillvaro att han stängde av cd-spelaren, gick ut i hallen, satte sig i sin vagn och ropade på mamma. Ute var det faktiskt bättre väder vid det laget...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar