Sista Barret

30 juni 2010. Helt plötsligt var året på Barret över. Till hösten börjar Jack på Stubben.
 Han känner stor tacksamhet mot Marie, Pia, Eva och Birgitta. I varje fall gör hans föräldrar det. Själv sitter Jack hemma och memorerar hur man stavar fröknarnas namn - också det en hyllning, får man förmoda.
 Men nu är det sommarlov. Länge länge.

Knäckt koden?

- M. A. X. I. Där står det Maxi!
Sa Jack, två år och sex månader och tre veckor gammal. Inför två förtjusta och förskräckta, men egentligen inte särskilt förvånade, föräldrar.
Ganska bra reklam för SRs kreation, webbtjänsten Radioapan. Eller inte.

Jack läser tidningen på verandan. Skulle man kunna tro.

Midsommar vid havet: 3 x Clausen

Hemma i trädgården kändes det nästan för kallt. Men nere på stranden i Äspet var det bara perfekt. En perfekt stund vid stranden, som verkligen kändes (mid)sommar!

Tre Clausen - Jack, pappa och farbror Jens - myste vid fikastunden på picknickbordet.

Sedan kunde var och en roa sig efter behag....

Jack i sanden.

(Obs klädseln - ganska så effektivt solskydd.)

Och pappa ute i havet. Ganska så kallt (11 grader, enligt uppgift) - men inte omöjligt att betvinga om man är en äventyrare.

Och mamma ägnade sig åt sin specialitet. Följaktligen var alla ganska så nöjda med sin dag på stranden.

Här är karusellen, som ska gå till kvällen...

Man kan inte säga att Jack spontant ville vara en av de små grodorna. Eller att raska med räven över isen.

Äkta svensk midsommar - javisst! Men Jack föredrog förstås att bevaka spektaklet från säker plats.

Tjocka släkten på utflykt till Åhus torg.

Där fanns det rikligt med människor som firade runt stången.

Turister och åhusbor i en enda röra.
Somliga dansade. Andra inte.

Mycket att titta på

Bröllop bröllop bröllop. Och VM-fotboll. (Samt ett laddat avsnitt av Grey´s anatomy från i onsdags.) Det zappades en hel del i Jacks hem på lördag kväll.

Men mest spännande var nog kortegen med mc som drog förbi verandan, tyckte Jack.

Pappa spelade rock, men allt jag fick...

...var den här jättefina proggbussen. Som man kunde köpa på museet i Jönköping där Jacks pappa spelade med Småland Folkband.
En väldigt fin buss, tyckte nöjd Jack.

(Som i kväll vinkade adjö till pappa igen. Han ska jobba hela veckan i Stockholm. Blir det ny present på fredag? Undrar man.)

Smålands Folkband på museum, (Första spelningen sedan 2002, andra sedan 1982.)

Sista nappataget (Inlägg nr 700)

Hur gick det då? Med nappen?

Jo, när vi åkte hem från dagis i måndags sög Jack åter på sin gamla gula, gistna kattnapp.

Men det var sista gången. Nu är den inlagd i arkivet. Och livet går vidare.

"Jag mår inte så bra mamma"

...har Jack sagt några gånger idag.

Han kom hem från dagis igår, däckade, fick feber i går kväll, sjukskrevs från dagis idag - och efter en hyfsat pigg förmiddagsutflykt med mamma till radion i morse har han sen febertoppat på 40 grader några gånger under eftermiddagen.

Efter ipren har han dock lyckats få i sig jordgubbskräm med mjölk, macka och vindruvor i soffan samt se en herrans massa barnkanalen (kanske tv:ns stora genombrott i vår lilla pojkes liv...).
Han har såklart också skrivit på datorn och spelat radioapan. Med mamman mitt emot vid sin dator - arbetandes i all försiktighet.

Två och ett halvt!

Idag är det 7 juni.

Det betyder att Jack firar - nåja - halvårsdag. Han är två och ett halvt år just denna dag.

En Stor kille.

Det har han konstaterat själv.

- Åh, vad jag är stor... kommenterade Jack själv i helgen när han lyckades få sina ben att räcka fram till pedalerna på trehjulingen¨och få fordonet i rörelse.

- Jag kan cykla!

Hans föräldrar är stolta. Och nöjda.

(Men har Jack slutat med napp? Spännande fortsättning följer inom kort.)

Sommarens första strandhugg

Ett kort tag kändes det som sommar, där på Äspetstranden. Solen stekte, vinden kändes inte, himlen var oändligt blå och havet likaså. Kusin Fabbe och moster Midde var också där, som pricken över i.

Sedan tog det inte så lång tid innan molen kom och och fick det hela att kännas som ombytlig vår igen.

Men nånstans bortom horisonten lurar den, löftesrik. Sommaren.

Godnatt napp! (Natt utan napp)

Kan man sova en hel natt utan napp? Jo, då!

När det hände var det en komisk slump. Dagis hade bonat golvet inne på Jacks avdelning och kvar i sin burk, omöjlig att nå före måndag, låg Den Sista Nappen. Jacks älskade kattnapp. Hur pappa än bönade och bad var dagisfröken obeveklig, inget tillträde.

- Ge honom en annan napp, föreslog hon.

- Här på dagis har han ju aldrig napp när han sover.

Väl hemma vägrade Jack titta åt de andra napparna: Kattnapp eller ingen.

Och jo, han kunde somna ändå. Det tog sin tid (fast nästan helt utan gråt). Och när Jack vaknade halv nio på lördag morgon så var det - till hans, men inte föräldrarnas - förvåning, på golvet nedanför sängen.

Så lite orolig hade nog sömnen varit ändå.

Hallå, det är Jack!

Hallå, hallå, världen! Det är Jack som ringer.

Fast bara på låtsas. Jack har bara talat i telefon på riktigt en gång.

I går träffade Jack sin äldsta syster Lotta igen. En promenad i Brösarp med pappa. Båda syskonen var rätt försiktiga.

All together now!

Kalas på dagis med grillad korv. Då fixade Jack och andra barn eget party vid bordet i sandlådan. "Ja må han leva" sjöng dom. Nästan inget vet varför...

Och självklart togs det en massa kort. Det här är några av dem. Majas mamma har resten...

Och f ö hade vi verkligen tur med vädret!

Och syrenerna är som vackrast Jacks mamma sörjer redan att dom snart har blommat över. Fast det är väl ändå att ta ut sorgerna i förskott, tycker Jack.