Sommarens första strandhugg

Ett kort tag kändes det som sommar, där på Äspetstranden. Solen stekte, vinden kändes inte, himlen var oändligt blå och havet likaså. Kusin Fabbe och moster Midde var också där, som pricken över i.

Sedan tog det inte så lång tid innan molen kom och och fick det hela att kännas som ombytlig vår igen.

Men nånstans bortom horisonten lurar den, löftesrik. Sommaren.