Jack och kampen om tiden

- Pappa, två tretton!

Säger Jack, som inte är så intresserad av en lunchlur utan ålar sig runt på sängen och tittar på allt möjligt, till pappa, som är desto tröttare (eftersom han steg upp 04.40, i Stockholm dessutom).

- Vad sa du?

- Två tretton, pappa!

Jo, minsann. Om man kollar in klockradion så visar dess display tydligt klockslaget 13:13.

- Snart blir det 13:14, varnar pappa världsvant.

- Ja! Nu är det 13:14, instämmer Jack entusiastiskt.

- Och sedan 13:15. Och 13:16, förutspår Jacks pappa (som varit med förr).

- Den rör sig hela tiden, sammanfattar Jack. (Eller säger han: "Den rör sig, hela tiden"?)

Och därmed sätter han fingret på den obevekliga process som kan verka lustfylld när man är i Jacks ålder  men aningen mera traumatisk, om man är en pappa. 

Bilden: något senare. Övre bilden: Jack har simultankapacitet - kan hantera både en telefon och tiden samtidigt.

Nu ska jag arbeta!

...sa Jack och gick till sin dator (som ibland också är pappas).

Jack har sjukdag idag. Den har han tillbringat vid datorn, vid tv-n och på solskensutflykt med pappa. Dom har varit på ICA, på Konsum och vid Åhus Gästis (förgäves spanande efter mamma och hennes konferens med alla på SR Kristianstad).

 Solen gassar över Åhus. Det är nästan sommar igen. Jacks pappa är inte särskilt missnöjd med att vara hemma (och smiter då och då ut på uteplatsen och solar lite till).

Så här pigg var Jack i går, när han var hemma med mamma.

Bullunge

Jack är förtjust i bullar. En riktig bullunge är han. Och då handlar det inte endast om att äta bullar. Han är minst lika förtjust i att...

...baka bullar.Han är sin pappas trognaste hantlangare vid bakbord och ugn. Senaste gången teamet var i farten, i helgen, så bakade Jack egenhändigt sex kanelbullar, varav bilden visar fem. Den sjätte då?

Den är redan på väg in i Jacks mun. Smaskens!

For your eyes only

 Vem är det som tittar så närgånget. Jack, förstås!

Och vad tittar han på? På sig själv! Eller,,kan man också säga, så tittar han alltför djupt i kameraögat. Jacks flesta fotoexperiment är nämligen självporträtt.

Och för det mesta kommer han sitt motiv väldigt, väldigt nära. Korten blir nästan kusligt påträngande. Storebror ser dig!

Valsöndag

Jack vet det mesta. Till exempel visade han idag att han med hjälp av huvudräkning kan säga att tre och tre är sex.

Politik vet han dock inte så mycket om, än... Men han följde ändå lydigt med föräldrarna på dagens promenad genom Åhus, till vallokalen i det församlingshem där han förra våren tillbringade en del trevliga fredagsförmiddagar.

Jaha, här alltså. Nu gäller det bara att lyckas välja rätt valsedel. För sådana finns det ju gott om. Ett, två, tree, fyta, fem, och så vidare...

Den här får det bli!

Och om det nu faktiskt är så att Jack är en nybörjare i ämnet politik och val, så kom gärna tillbaka om fyra år. Då är han helt säkert en besserwisser även på detta område, och hopplöst förälskad i den jämkade uddatalsmetoden.

(Och vad det är för något? Googla det!)

På Stubben

...kan man säga att Jack är nufötiden. (Hans nya, stora avdelning på dagis Talldungen heter så. Förr var han på Barret.)
Och när pappa såg denna behändiga ihåliga stubbe på Balsberget tyckte han att den var som gjord för Jack. Eller tvärtom.

Fast det tyckte inte Jack.

Toppen är toppen

94 meter över havet tronar Balsbergets topp. Det låter kanske inte så mycket...

...men Jack blir ganska så snabbt trött i sina ben på vägren upp, och föredrar att bli buren. Det vara ända tills fikan på toppen av berget.

Då blir det desto mera fart på pojken som far som ett torrt skinn vid branten, och glatt traskar på när det sedan är dags att trampa neråt igen.

Fast lite mysigt är det förstås att rida på pappas axlar ibland.

Vyn från Balsberget var storstilad. Nästa gång familjen ska ut i naturen, så kanske det ändå är bäst med en attraktion som ligger närmare parkeringsplatsen, enas mamma och Jack. (Och pappa, som fick bära Jack mesta vägen  upp, är böjd att instämma.)

Mera choklad, ELLER...?

Jack lärde sig godis sent. Men nur han fast. Varje dag övar han sin argumentationsförmåga mot föräldrarna.

- Blir det choklad, eller?

- Nej, inte idag.

- Eller?

- Nrej, idag äter vi inte choklad, sa jag.

- Och jag sa: ELLER! 

Ibland bjuds det faktiskt choklad. Men när den sista är slut vidtar en liknande diskussion:
MERA... ELLER? (Och Jack har ett fantastiskt kul sätt att säga detta insinuanta, uppfordrande lilla ord på.)(Eller?)

Vem ska ta hand om havet?

Det ska Jack! I söndags tog han en sväng till den vackra stranden i Äspet tillsammans med föräldrarna.

Solen gassade och Jack ägnade sig åt trädgårdsarbete. Han har aldrig långt till en trädgård.

Mamma bistod med goda råd, medan pappa tog en löpsväng i den närbelägna Kronoskogen. Perfekt!

Fyra tårtor, konstfullt dekorerade av Jack. Jo, han är konditor också!

Äntligen i mål! Pappa låter sig bländas av alltihopa, denna förtrollade söndag vid havet med Jack.

Jack Clausen Jenny?

Det här tycker Jack är mysigt. Att sitta i de gamla fina fåtöljerna, som pappa ärvt efter farmor, och filosofera. Precis så satt en gång i tiden hans pappa i sin morfars skinnfåtölj.

Vad Jack funderar på? T ex vad han egentligen heter. Det är en intressant och svår fråga att filosofera kring.

"Vad heter jag nu igen? Jack, förstås, men efternamn ska det vara också. Två stycken. Ett namn efter mamma och ett efter pappa... Jack Clausen... Och... Jack Clausen Jenny!"

( Stämmer det mamma? Nästan, älskling.)

Plötsligt - ett släp!

Äntligen fick vi en vettig användning för den gamla slangvindan. Det var Jack som kom på vad den var bra för...

Den kunde ju få bli det släp som han så länge saknat och efterfrågat. Fast lite svår var den att dra i medan man cyklat...

 

...men som tur var, fixade pappa en bättre lösning. Sedan cyklade Jack med sitt släp hela långa kvällen och mörka natten. Kanske cyklar han fortfarande med sitt fina släp.

En helkväll för alla

Riktigt bra ordnat, tyckte Jack. Att få rå om kusin Jonas och hans föräldrar hela kvällen. Tack vare att mamma och pappa...

...skulle på kräftskiva med hela det gamla bebisgänget (dock utan barn). Kräftor, ostpajer, groggbord och musiktävling (som mammas lag vann).

Sju mammor på en veranda - barnen lämnade vind för våg. Alla nöjda, var och en på sin kant.

Där står det Konsum, sa Jack

Jack gjorde pappa sällskap, där han stod på verandan och förberedde målning. Verandagolvet var täckt av tidningar, som Jack intresserat kollade.
- Där står det Konsum!
Sa pojken och pekade på en annons
Jojomen. Just det ordet hade Jack tydligen också lärt sig, inte genom att traggla hemma vid datorn, utan genom att typ var tredje dag tvinga sina föräldrar till den butiken för att köpa lite mat. En annan av Jacks många favoritsysselsättningar..
 Ett och annat ord får man på köpet.

Mr Återkoppling Jr (och en dos uppfostran)

Jack går i pappas fotspår. Övar sig på återkoppling.

Återkoppling? Jo, det går - i korthet - ut på att t ex lyssna på ett radioprogram och sedan efteråt diskutera innehållet med de ansvariga. Målet är förstås att kombinera bekräftelse med hjälp till att slå vakt om bra saker och försöka undvika mindre bra. Och Jack tycks vara en naturbegåvning:

För häromdan, på dren nya storbarnsavdelning, där han nyssd började och är absolut minst, gick han till en av fröknarna efter morgonens aktivitet och sa allvarligt;

- Sara, det var en väldigt bra samling!

(Vad som var så bra? Jo, dagispersonalen hade - på Jacks förslag - tagit fram sin almanacka och pratat om datum och sånt.)

Jack har också börjat med uppfostran. Alltså: han uppfostrar föräldrarna i stället för tvärtom. Och han har redan fattat det här med pedagogisk metod och positiva exempel:

- Mamma, när pappa går i köket så lyfter han på fötterna så att han inte sparkar till mina bussar! Så kan du också göra!

(Jack har fyllt kök och vardagsrum med långa köer av bussar och andra fordon, Svåra att passera för den som inte ser sig för.)

En rodnande mamma lovade att försöka skärpa sig.