Så här vill man att det ska se ut: Radiolyssnaren knäfaller inför Den Magiska Apparaten. Som buddhisten inför altaret.
Bilden är autentisk, Jack kunde inte motstå att avnjuta Radioapan i direktsändning på detta vis.
Oftast är han dock en on demand-kille, som lyssnar på radio och ser på tv i sin (?) dator när det passar honom.
Radio är ju inte så magiskt för Jack, uppfödd i dess skugga som han är. Varje timme kan han höra en kär röst på P4, men fortfarande avbryter han sig och utropar:
- Det är mamma!
Eller när han, hemma med mamma, efter att ha lyssnat på sin pappa i radion hela eftermiddagen, ffunderar på om pappa borde få veta något av det han och mamman diskuterat under tiden:
- Ska vi ringa pappa och berätta? Fast han har väl redan hört när vi sa det!
(Det hade varit magiskt.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar