Så här kunde en bild också se ut. Jack var en aning trött och förskräckt över det skarpa solljuset, mullvad som han var efter ett antal grådisiga dagar.
Ville inte gå själv på stranden, vid havet, i solen. Alldeles för ljust, tyckte Jack.
I magen kallades han Humla. Helt enkelt för sitt förtjusande sätt att dunsa mot insidan av sin mammas mage. Den 7 december hittade han vägen ut till slut. Nu heter han Jack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar