Som vi kanske har berättat så har Jack sedan barnsben varit väldigt begiven på musik. Och är fortfarande. Han kan inte gå förbi en grammofon/motsvarande utan att med höga rop begära att den snarast ska börja spela något, oavsett hur många andra maskiner som också gör det redan. Men nu har han fått en ny mani:
I dag på eftermiddagen tog han med pappan in till televisionsapparaten, och pekade på den med entusiastiska ljud. För att ytterligare förtydliga gjorde han samma gest mot bokhyllan. Där, jodå, fjärrkontrollerna var undanstoppade.
- Inte än, Jack, sa pappan. TV-n tittar vi inte på förrän mamma kommer hem.
- Da da, sa Jack.
(Och vad sa mamman, när hon kom hem? Jo, förstås:
- Han gjorde likadant med mig igår.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar